“Kalinka“ “snöbollsbusken“ är en känd och populär rysk visa. Den skrevs 1860 av Ivan Larionov och spreds snart vidare av en folkmusikkör. “Kalinka“ har därför, delvis ohistoriskt, kopplats samman med Rysslands folkmusikarv.
Musiken går i 4/4-takt och har ett högt tempo som ofta ökas under refrängen, och som inbjuder till dans.
Sångens text är en lättsjungen hyllning till olvonbusken (alternativt den odlade varianten snöbollsbuske). Den behandlar hur sångaren längtar efter att ligga under olvonet, äta hallon och sova skönt.
Ordet kalinka är diminutiv av kalina, som betyder just olvon. Sången börjar med den kända raden: ”Kalinka, kalinka, kalinka moja!”; översatt:
”Olvonbuske, olvonbuske, min olvonbuske”). Skälet till denna hyllning torde vara att växten var använd inom läkekonsten mot en rad åkommor – frå